Självrättande i plural

Självrättande är ordet.

Plural för självrättande är självrättande.

Vad är plural för självrättande?

Plural, eller även pluralis, är en grammatisk böjningskategori (numerus) som betecknar flertal för ordet självrättande. Plural av självrättande är alltså en böjningsform som används när man talar om flertal av någonting som rör ordet självrättande.

Motsatsen till plural är singular, vilket då betecknar ental för ordet självrättande. Plural används i första hand för ordklasserna substantiv (saker och ting) och pronomen (ungefär istället för namn), men det förekommer även pluralböjelser för andra typer av ord.

För ordet självrättande har vi i vår databas 1 plural.

Vad betyder självrättande?

Om du vill lära dig mer om ordet eller innebörden av självrättande så rekommenderar vi bland annat Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/självrättande

Du kan också söka efter självrättande direkt hos Google via denna länk: https://www.google.se/search?q=självrättande

Mer information om ordet självrättande:

Ordet självrättande består allt som allt av 13 bokstäver, och innehåller inte några mellanslag. Det totala antalet konsonanter av de 13 bokstäverna är 9, medan antal vokaler av dessa bokstäver är 4.

Vad rimmar på självrättande?

Följande ord rimmar med självrättande: de, ide, ode, Adde, ande, jade, jude, lide, mede, mode, rede, udde, vide, Vide, öde.

Se mer rim i vårt rimlexikon som ni hittar på sajten rimlexikon.nu.


Se närliggande ord:

Föregående ord | Nästa ord